Mitt största hål är näreten
Ingen vet någonting
För varför skulle någon vilja
Varför skulle någon stanna
Jag vet inte vad jag behöver
Kärleken behöver inte fjättras likt vackra ängar kring fjärilar
Jag vill bara inte få en knuff i ryggen så jag ramlar ur sängen när jag med svansen mellan benen trippar in i hans hus, där hans regler appliceras på min verklighet som jag anpassat mig till skrämmande snabbt.
Jag kan inte omedvetet kringlas in i en bubbla där jag sakta men säkert snos in i en fabelvärld där jag ändrar mig själv för stunden för att jag avundas någon annans omedvetna lycka.
Fyller du inte min spann med kärlek så kan du gå.
Kommentarer
Trackback
