Sitka

då ingenting betydde mer
mer än att jag behövde fylla min mage med något ätbart
mer än vad jag skulle använda som bong denhär dagen

det blev en petflaska jag klippte hål i och en tömd papperskorg jag fyllde med vatten
folie snodde jag från det gemensamma köket på andra våningen och tändaren hittade jag i en gammal påse

det var sommar ute och jag dansade ofta ner till dammen och matade ankorna och lät min pittoreska hund jaga efter dem, ibland följde han med, men oftast inte.
han hade sina egna demoner och under de två intensiva åren så minns jag aldrig att jag kom riktigt in på skinnet på honom
jag visste inte ens om han hade några syskon
jag visste inte ens om det var hans riktiga namn





Vi kom varandra nära för att vi var likadana
vi ljög, manipulerade och stal allt - och vi var bäst på det
han var den mest intelligenta människan jag någonsin - vid nitton års ålder stött på
vi kunde åka ner till casinot med tusen kronor och komma hem med tiotusen
han var den enda som förstod mig - för vi talade samma språk
vi kunde ha tävlingar om vem som kunde få det konstigaste utskrivet hos läkaren
vi kunde analysera ner en främling och ta honom på allt han hade
och utan att han ens visste om det hade han gett oss allt han ägde - och han trodde att det var självvalt

för när vi jobbade i ett lag så var vi ostoppbara
vi behövde inte göra någonting annat än att prata och världen utanför försvann
ibland hade vi ingenting och ibland levde vi i överflöd
som nyfikna fågelungar hoppade vi omkring och smakade på allt som lades upp framför oss





det fanns en tid då ingenting kändes så mycket mer

det var fem år sedan vi sågs på bussen för första gången
du frågade mig om vägen
dagen efter hade du flyttat in hos mig
fast vi nästan bodde grannar
vi var vänner länge innan det blev mer
innan det totalt upplöstes i desperation
det var fem år sedan vi sågs
det var tre år sedan du gick
vi kan inte ses för då sugs vi in i den andre igen
då försvinner världen omkring oss igen
vi får ingenting gjort och börjar smida planer igen
vi blir för lyckliga igen
för kära och för uppslukade igen
talar samma ord i varandras meningar
och dansar med djävulen