det är slut nu

det har varit en ständig ambivalens
för mig har det inte funnits något självklar utväg
moment tjugotvå åt upp mig och jag kunde inte känna något
hela mitt liv cirkulerade kring min tomma spann som så snabbt tömts en sommardag för fyra år sedan
hela min excistens cirkulerade kring att febrilt försöka dämpa min snabbt expanderande ångest som grävde ett större och större hål i mitt hjärta
jag blev kallare och tommare var dag som gick och fyllde upp känslorna med olagliga substanser, cigaretter och alkohol.

säg det inte till någon men min kalla fasad är resultatet av ett krossat hjärta
krossad av någon vars intuition aldrig var att krossa det
jag vet det
han skyller på mig och jag skyller på honom

Jag ser tillbaka på vad som sagts och inser att jag aldrig såg någon utväg
kanske var det därför jag självmedicinerade
dekadensen i destruktiviteten fick mig att må bra
det smutsiga för mig att glömma mitt renlighetsbehov

för han var smutsig
han är trettiotre och fortfarande smutsig


men det är slut nu




det blir nog inga fler wake and bakes i vårt gamla smutsiga sovrum där vi öppnade fönstret på glänt och försökte blåsa stjärnor utav röken, det blir kanske inte mössa inomhus eller skor på mattan.
det blir nog inte du. för det är slut nu.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0