Sitka

 

Flera utgångar och mer sprit än vad jag vill eller någonsin kommer erkänna

knark i mängder och ytliga samtal och vodka redbull för en tia

oftast hann jag inte ens fram till baren utan att det stod ett shotglas

fyllt med min favorit sprit just för denna månaden - till mig - on the house - för att vi - vart jag än var någonstans - var brush.

länge var det jack daniels men på senare tid så är jag långt insnöad på rom i alla former.

 

Klart att det är roligt.

Att jag kan gå ut själv och alltid hitta ett gott gäng dit jag kommer.

Klart att det är roligt.

Att hälsa på alla och inte spendera mer än några hundralappar på champagne.

Men så roligt är det inte.

 

Det är som måndag hela veckan.

För det är samma snack och det är samma coola människor och det är samma samtalsämnen.

De får hållas kortare ifall någon av parterna är påverkad.

Oftast säger man inte ens hejdå utan bara vänder sig om och går.

Alla är minst lika törstiga som jag.

 

Men en del av det är fint.

För oavsett vad jag har på mig eller vad jag gör så accepterar alla mig för den jag är.

Aldrig har jag inte fått vara med - aldrig har någon sagt något illa om mig till mitt ansikte

desto mer pågår bakom ryggarna - det vet jag. Men det är ok.

För ingen av mina tusentals ytliga aveny-kompisar har någonsin fått mig att må dåligt.

Det är därför det är lite vemodigt, men min prime-time på avenyn är passé.

Dags för 20 åringarna att ta min plats bland Kenans shotrace, Alis trummande och Petter och Teos goa efter-tre-häng på bakfickan, Samers kola-näsa, Clarensius subtila yta, likaså Laxens, Hashims hårda fasad, Snygg-Alexandra på Push och såklart någon med hybris bakom spelarna. (

 

Vad vet jag - jag har antagligen också hybris.