Don't worry mom, I still believe in love.


Han var som en vacker euforisk illusion som hon hittat på i sitt huvud. Allt var för bra för att vara sant och likt känslan där man inte kan tro sina ögon - kunde hon inte tro sina känslor.
Hon hade precis fått luft efter att ha legat under vattenytan och kippat i över ett år, 
han hade lyft upp henne i sin famn och vaggat ner henne i ett lugn hon inte hade känt på minst lika länge. Det var en magisk känsla.
En känsla som var så behagligt att hon redan vant sig vid den. 
En känsla så behaglig att tanken av att den inte säkert skulle finnas för alltid fick hennes mage att knyta sig i ångest.

Han är magisk.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0