Extasen

Överdriven lycka översvämmar mitt gamla nedtryckta jag.
Övervinnligheten är påtaglig och tid och rum verkar avstanna när vi ligger där i bagageluckan och tittar på solnedgången.
Allt som rörs av oss ger stunder av eufori. Stunder där man bara vill trycka på paus och leva i föralltid.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0