Svart // Vitt
Dag Svart
Jag sögs in i dimman av dekadensen
och föll ner i ett hål som missuppfattades av ett lyckorus
Det var inget lyckorus
Ångesten var påtaglig och kröp bokstavligt talat över min hud
Jag vill bara ruska om huvudet och få tankarna och minnet av kvällen att försvinna bort som om den aldrig hade hänt.
Dag Vit
Vi skulle bara ta en kaffe och prata, något vi planerat länge men det hade aldrig riktigt blivit av
Men så kom han och hämtade upp mig och vi lämnade staden
Ute vid vattnet fastnade vi i en bubbla mycket likt den jag varit i innan där dialogen föll sig vackert. Om än med den här främlingen. Han var en likadan och jag kunde inte få nog.
Kommentarer
Trackback
