Vem vet någonting
ingen.
När relationer baseras på de irrationella beslut man tar i stundens bitska hetta så förstår jag varför femtio procent av alla giftermål slutar med skilsmässa.
jag blir utkastad ur mitt hem lika snabbt som jag blir inkastad på krogen.
ironiskt.
När relationer baseras på de irrationella beslut man tar i stundens bitska hetta så förstår jag varför femtio procent av alla giftermål slutar med skilsmässa.
jag blir utkastad ur mitt hem lika snabbt som jag blir inkastad på krogen.
ironiskt.
m a p . o f . h u m a n i t y
Word
Broke bloke
Ingen kan vara lika trasig som jag ändå.
Här finns inga sympatier för offer serdu.
Öppna för allt
Vissa är för smarta för deras egna bästa
Övertänker du något så långt att du tar bort de basala och fundamentala grundinstinkterna så missar du ju hela poängen.
Jag känner då mycket och blev lärd för länge sedan att det var något dåligt.
Men nu så ligger känslan bara här och gror, den är bara go, här i min bröstkorg, med varken bieffekter av ångest eller hjärnsläpp.
Utanför mitt fönster
Kärleken till en själv
Den är stark och narcisistisk
Överlevnadsinstinkten toppar de flesta morala och sociala spelen långt innan man hinner tänka på några rationella, mer passande beslut som kanske skulle vara lite mer subtila.
Nä - man älskar fan sig själv mest - vad någon än säger.
En osjälvisk handling finns inte.
För gör du något för någon annan så mår faktiskt man bra själv på grund av det.
and those who were seen dancing were thought to be insane by those who could not hear the music
things TO do
never fall in love with her
Never fall in love with a poet
for their words are sometimes lies
on occasions they're a shield
on occasions a disguise
They will take you on a journey
upon which they bare their soul
in a bid to ease your burdens
in a bid to make you whole
But in every word they choose
for the stories that they tell
lies a little piece of heaven
and a little piece of hell
Tormented souls we poets are
sometimes quite broken and despaired
in search of lost expressions
missed by others who once cared
Never fall in love with a poet
unless you're prepared to share their pain
to hold them close on the darkest nights
over and again
Things not to do.
Poff
Spenderar all min tid att försöka komma tillbaka igen
utan det har jag ingenting
ligger på golvet och stirrar upp i taket på ingenting
saker blir aldrig som man försöker få dem till att bli
Nu ska avenyn bort från mitt hjärta
Flera utgångar och mer sprit än vad jag vill eller någonsin kommer erkänna
knark i mängder och ytliga samtal och vodka redbull för en tia
oftast hann jag inte ens fram till baren utan att det stod ett shotglas
fyllt med min favorit sprit just för denna månaden - till mig - on the house - för att vi - vart jag än var någonstans - var brush.
länge var det jack daniels men på senare tid så är jag långt insnöad på rom i alla former.
Klart att det är roligt.
Att jag kan gå ut själv och alltid hitta ett gott gäng dit jag kommer.
Klart att det är roligt.
Att hälsa på alla och inte spendera mer än några hundralappar på champagne.
Men så roligt är det inte.
Det är som måndag hela veckan.
För det är samma snack och det är samma coola människor och det är samma samtalsämnen.
De får hållas kortare ifall någon av parterna är påverkad.
Oftast säger man inte ens hejdå utan bara vänder sig om och går.
Alla är minst lika törstiga som jag.
Men en del av det är fint.
För oavsett vad jag har på mig eller vad jag gör så accepterar alla mig för den jag är.
Aldrig har jag inte fått vara med - aldrig har någon sagt något illa om mig till mitt ansikte
desto mer pågår bakom ryggarna - det vet jag. Men det är ok.
För ingen av mina tusentals ytliga aveny-kompisar har någonsin fått mig att må dåligt.
Det är därför det är lite vemodigt, men min prime-time på avenyn är passé.
Dags för 20 åringarna att ta min plats bland Kenans shotrace, Alis trummande och Petter och Teos goa efter-tre-häng på bakfickan, Samers kola-näsa, Clarensius subtila yta, likaså Laxens, Hashims hårda fasad, Snygg-Alexandra på Push och såklart någon med hybris bakom spelarna. (
Vad vet jag - jag har antagligen också hybris.
really?
Kan man inte ta hand om sig själv så ska man inte skaffa barn.
Punkt.
Nu går hela stan kring och är småarga för att de tror att hon är galen på riktigt.
"Bara gud vet vem som är pappan"
Jag vet ingenting.
du som trodde det var jag
Du går med blicken vänd
kan du ha sett mig än
Någon borde byta stad
för nu kommer allt tillbaks
kan du ha sett mig än
Någon borde byta stad
för nu kommer allt tillbaks
Hon och mig och han och du
det här får aldrig ett lyckligt slut
för här uppe på mitt berg
måste alla bekänna färg
Båda har det bättre nu
jag med motsatsen till du
det var nog allt ett bra beslut
du med beige och toffelfru
Det kanske tar emot
men vi bara hör ihop
men vi bara hör ihop
Men det fungerar inte så
och det vet vi båda två
Så jag säger nej
jag lägger mig
backar bak
ifrån mitt fat
för den kakan vill jag inte ha
.h e r s.
Big dreams, gangster
Said you had to leave to start your life over
I was like, “No please, stay here,
We don't need no money we can make it all work,”
But he headed out on Sunday, said he'd come on Monday
I stayed up waitin', anticipatin', and pacin'
But he was chasing paper
"Caught up in the game" ‒ that was the last I heard
there was one lovestory worth telling
känslan väckte henne till liv när hon fick små doser av
hennes gamla drog igen för att sedan mötas av
cold.turkey
Varje gång blev det en gnista hopp om att denna gången skulle drogen föra dem bort till neverneverland
hon hatade att leva i den riktiga gråa världen
stömmen var bara fylld med döda fiskar
the lovestory never got the ending that it deserved, but the finale did, no doubt about it
things have a funny way of getting tangled when something was meant to be
and the only ones that doesn´t scare seems to be him and her
sadly flowers will blume . and probably wilt
the walls they will fall . all of them that we built
eyes will soon se the defined divine
fingers will shake of minds rebined
something only great minds will find
the unwined . unbind . twined . refined .
b e . kind
Men kärleken var sedan länge död och hade ersatts av någon innerlig - i synnerhet inte ytterlig
|
Mitt Revir Är Mitt Revir
Eller?
Jag vet inte längre vad som är mitt - inte ens mina känslor är längre mina då det är andra som påverkar dem.
Jag tycker att alla borde lyssna på mig för jag har fått för mig - på avstånd att jag vet bäst.
Det gör jag ju självklart inte.
Jag vill att du ska minnas.
För kommer du inte ihåg så är det bara jag som gör det. Då känns det som det nästan inte har hänt.
Det är så roligt med yin och yang - för jag kommer bara ihåg allt bra och du kommer bara ihåg allt dåligt.
Vem av oss mår bäst?
Den som minns roliga saker och förundras och grämer sig över hur allt kunde gått så snett?
Eller det som vet varför det gick snett men inte kan glädjas över de fantastiskt magiska som fanns..?
IQ för smutsfall
one upon.
Det skulle varit en fin kärlekshistoria.
Det kändes som det.
Som när hela världen stannar upp och tystnaden silar genom luften.
Slumpen som bara kunde ge oss mer vatten på vår kvarn när vi senare
skulle analysera ner varenda liten molekyls inblandning.
Allt vi kunde komma fram till var stora inandningar, med handen för våra öppna munnar, stirrandes in i varandras ögon, följt av orden: "nä....."
Världen omkring oss suddades ut långsamt, utan vår vetskap om att snart skulle det inte finnas något annat kvar.
Alla små vardagliga saker omvandlades till fantastiska underverk - så jag kan tänka mig att fanatiker tänker om just sitt specifika ämne.
Vi hittade en fiskbil uppe i ett bostadsområde som sålde nobellax, som de serverar på nobelmiddagen som vi åt rätt ur påsen.
Strutsfilé varvades med knäckebröd och som fyllemat mitt i natten stekte vi pilgrimsmusslor.
Det fanns aldrig några relger och allt triggade oss till en snabbare och snabbare utveckling av våra djupaste begär.
Ena dagen hade vi allt medans andra dagen vände vi på våra byxor för att få ihop pengar till bröd.
Vi hade våra femkronor från 1973 men dem rörde vi aldrig - det tog mig fem år innan jag gick och köpte trisslotter för dem - jag vann ingenting.
P R O L O G : 1:2
-Får jag röra dig?
Hon visste inte vad hon skulle svara men instinktivt slogs den dära säkra tjejen på sig sitt ansikte och svarade direkt.
-Ja, klart
Innerst inne var hon livrädd för en sån stöt igen som satte hennes liv på spinn en helt annan väg än planerad.
Men det var ju längesedan nu.
Det måste varit en inbillning.
Vad visste hon om livet DÅ?
Allt hon visste hade hon ju lärt sig av efterskalven som kom från just den här mannen som just frågade denna bisarra fråga.
Det måste varit en inbillning.
Vad visste hon om livet DÅ?
Allt hon visste hade hon ju lärt sig av efterskalven som kom från just den här mannen som just frågade denna bisarra fråga.
Hon visste att han var lika rädd som henne för stöten.
Dom var livrädda för varandra.
De hade hittat det hemliga klistret hos sin motpol på annat håll som höll deras sinnen i schack på grund av de där fantastiska djävulska åren för så länge sedan.
Det var åtminstonde vad hon trodde. Så var det för henne.
Han valde alltid att glömma och eller förneka. Men hon kunde inte hålla det emot honom, inte efter att hon sett alla hans djupa ärr på benen och alla konstiga minnesluckor han hade från det att han var barn.
Han valde alltid att glömma och eller förneka. Men hon kunde inte hålla det emot honom, inte efter att hon sett alla hans djupa ärr på benen och alla konstiga minnesluckor han hade från det att han var barn.
En del av henne ville glömma allt också.
dålig repris
Den dåliga reprisen uppdagas långsamt.
Att bli ignorerad är alltid den värsta sorten av avvisande.
Det verkar som att jag dras till män som stirrar tomt och tyst efter att jag frågat dem något.
s ä g - b a r a - n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e j n e jn e j n e j n e j n e j n e j
Draft: Okt. 15 2009 - S Å P B U B B L A
Vi rör försiktigt ner alla ingredienser i en skål och tillsätter gnistan av kärlek.
Brygden börjar sakta dofta det där välbekanta förförande söta.
Vi doppar varsamt ner det stora stora stålröret i grytan format som en ögla i spetsen och håller andan.
Den regnbågsfärgade hinnan skiftar i ljuset och vi blåser hårt och länge på öglan som stramt håller hinnan på plats.
Den stora bubblan som bildas svävar några centimeter över marken. Den ser mäktig och frestande ut.
Han tittar på mig och fattar min hand.
-Håll andan nu, säger han och rycker med mig in. In i vår bubbla.
Det var en kär lek vi lekte. Pulserande genom vackra känslor i regnbågsfärger.
Symbolen för obalans i symbios.
Regn.Solsken.
De säger efter regn kommer solsken, men vad händer efter en regnbåge?
Efter att både regn och solsken passerat samtidigt?
Stop, sätt livet på paus. Bubblan är så jävla underbar.
Som två magnetiska självar slits vi isär av någon slags formalitet.
Känner du hur det stramar?
Kenai.
Hon var ängeln med ljusa korkskruvar som dansade omkring som en vacker orörd docka.
Hennes röst var porös och mjuk och det enda hon talade om var kärlek och passion.
Hon var det genuina ursprunget till själen som omgav hennes hjärta.
Själen som någongång för länge sedan blivit kluven av en tyrann.
Hon hade blivit vanärad på allt och hade sakta krypit in i sitt skal.
Skalet krossades av en tomhet som hon behövde få känna för att få ta del av riktigt frihet.
En frihet som innebar att hon kunde släppa det förflutna och faktiskt bli kär igen.
Bli kär på ett annat sätt än tidigare.
Hon visste inte hur man inte blev besatt innan hon blev tom.
Nu är kärleken något som hon ger och tar utav.
Hon saknar ändå inte kaviar så mycket.
Hon ledsnar över tanken att han är rädd för att sugas ner i det vakum de en gång var fast i.
För det är något hon aldrig kommer låtas hända.
Hon vill aldrig ner dit igen.
Hon vill skratta åt det sjuka tillfället som givits från att ha bott flera tusen mil ifrån varandra till att det avståndet krympte till trehundra meter.
Hon vill analysera allt i efterhand så hon kan släppa allt - det är trots allt det hon velat sedan han försvann.
Avsluta detta.
För det blev aldrig avslutat och hon är rädd för att han vägrar för att han också då vet att då förlorar han henne för gott.
